Finlands Banks huvudbyggnad

Den första och dessutom den första internationella arkitekttävlingen i Finland arrangerades om Finlands Banks huvudkontor 1876. Tävlingen vanns av den tyske arkitekten Ludwig Bohnstedt och huvudbyggnaden uppfördes enligt hans ritningar. Detta nästan legendariska yttrande är en standardfras i beskrivningar av Finlands och Helsingfors arkitekturhistoria.

Den förhärskande stilriktningen hos Bohnstedt, som var född i Sankt Petersburg 1822, var först rundbogenstilen, som utvecklats redan under början av 1800-talet, och senare den mer ornamenterade nyrenässansen som i en relativt avskalad form kännetecknar även Finlands Banks huvudbyggnad.

 

Bohnstedt som arkitekt för Finlands Banks huvudkontor

Finlands Bank grundades i Åbo 1811 och flyttades till Helsingfors hösten 1819. Bankens första tillfälliga huvudkontor i Helsingfors var Sederholmska huset i sydöstra hörnet av Senatstorget. Finlands Bank hann också fungera nästan sextio år i södra flygeln av Senatshuset, nuvarande Statsrådsborgen. Läget var naturligt, eftersom banken på den tiden var underställd senaten. Då Finlands Banks ställning ändrades 1868 och banken underställdes ständerna, aktualiserades också den redan tidigare diskuterade planen på en egen byggnad för banken.

© Suomen Pankki

De första planerna för ett nytt huvudkontor ritades av över­direktören för överstyrelsen för allmänna byggnader Hampus ­Dalström 1872. Hugo E. Pipping berättar i sin historik över Finlands Bank att Dalström skickades bl.a. till Köpenhamn för att studera danska Nationalbankens byggnad som färdigställts något tidigare. Denna på sin tid ultra­moderna bankbyggnad, ritad av arkitekten J.D. Herholdt, har sedermera rivits. Dalströms plan innehåller tydliga tillämpningar av Herholdts lösningar, visserligen inom ramen för ett mer begränsat byggprogram. Detta var första gången som utrymmesbehovet i bankbyggnaden fastställdes.

Bankfullmäktige var dock inte nöjd med Dalströms planer. Man levde i en tid då de första privata arkitekterna började spela en roll vid sidan av ämbetsarkitekterna. Dalströms planer kunde läggas till sidan genom att man beslutade att arrangera den första internationella arkitekttävlingen i Finland för bankens huvudbyggnad. Tävlingsprogrammet spreds antagligen genom bankens kontaktnät också utanför Finland.

I utlysningen av tävlingen ­fastställdes flera kriterier för ­byggnaden. Huvudfasaden skulle vara mot Nikolajgatan, nuvarande Snellmansgatan. På grund av brand­säkerheten fastställdes att sten och järn var de enda tillåtna bygg­materialen förutom i golv och ­dörrar. Valven skulle också vara brandbeständiga. Vidare med tanke på brandsäkerheten skulle byggnaden värmas från en separat sidobyggnad. Det fanns också ­noggranna bestämmelser om rumsfördelningen.

Finlands Banks kansli mottog sammanlagt nio bidrag inom den utsatta tidsfristen, före den 1 september 1876. Bohnstedt skickade in två bidrag till tävlingen, av vilka det ena utsågs till vinnande bidrag. I juryn ingick två finska arkitekter, privatarkitekten och ledande arkitekturläraren Frans Anatolius Sjöström samt Ludvid Lindquist från överstyrelsen för allmänna byggnader. Den inter­nationella medlemmen i juryn var den svenske arkitekten F.G. Dahl, känd bl.a. för Kungliga biblioteket i Stockholm.

© Finlands Bank

I tävlingen delade man ut två pris. Första priset, 5 000 mark, gick till Ludwig Bohnstedt. Andra priset, 2 500 mark, tilldelades arkitekten F.O. Lindström från Stockholm. Vilka de andra deltagarna var är inte officiellt känt, eftersom deltagarnas namn fanns i slutna kuvert och endast de prisbelönta bidragens kuvert öppnades.

Bohnstedt hade i Gotha i Tyskland inhämtat erfarenhet av att rita bankhus samt som utvecklare av denna byggnadstyp. I Bohnstedts förslag till Finlands Banks huvudkontor kan ses likadana drag som i andra nyligen enligt hans ritningar byggda bankhus. Sådana drag är en byggnad i två våningar med dimensioner ungefär som i en kub, något utstående flyglar, rusticeringen av fasadytorna och användningen av rundbågar. I och för sig var dessa allmänna stildrag under den aktuella epoken.

Bohnstedt stod på toppen av sin karriär då han vann tävlingen. Att man kunnat få en internationellt renommerad arkitekt till ­Helsingfors väckte entusiasm. Bohnstedts bevarade arbetsritningar uppvisar hans ypperliga sätt att presentera sina idéer. ­Fasaderna är representativa, men inte speciellt personliga. Inuti byggnaden fästs uppmärksam­heten vid den imponerande serie rum som leder till det monumentala trapphuset – som i likhet med många andra offentliga byggnader från 1800-talet dominerar rumskompositionen – och vidare till salarna på huvudvåningen.

© Finlands Bank

I sektionsritningarna fram­träder den rika och stramt klassiska utformningen och utsmyckningen av väggarna och inner­taken. Byggnaden är en solid och rätt så traditionell stenbyggnad som är typisk även för Bohnstedt. Den grundläggande strukturen är tegelmurar och valv som täckts med puts. Järnkonstruktioner, tidens nymodighet, användes också i stor omfattning i de bärande strukturerna. I detalj­ritningarna noterar man den rikliga användningen av järnskenor för att bära upp taket tillsammans med murade valvkappor. Med detta eftersträvades optimal brandsäkerhet som är en absolut nödvändighet i en bankbyggnad. Detta ökade kostnaderna, men å andra sidan ansåg bankens ledning att byggnadens brandsäkerhet var så god att man inte tecknade någon brandförsäkring.

© Finlands Bank

Huvudbyggnaden uppförs

Arbetet för att bygga Finlands Banks huvudkontor inleddes på tomten på Stallbacken i Krono­hagen 1878. Tomten längs Nikolaj­gatan hade lösts in för banken för cirka 16 500 mark 1875.

Huvudbyggnadens grundsten lades den 13 maj 1879. Ordföranden för bankfullmäktige Robert Montgomery höll tal vid ceremonin, och i fundamentet lades ett plåtskrin innehållande 20 och 10 marks guldmynt, 2 och 1 marks silvermynt samt en pergamentrulle på vilken nedtecknats Finlands Banks historia.

© Suomen Pankki

Under byggskedet tillstötte ­tvister. Byggnadsöverstyrelsen ­vägrade t.o.m. att godkänna de ursprungliga ritningarna. Över­styrelsen sände kejsaren ett brev i vilket man ifrågasatte byggnadens soliditet och beständighet mot eld och inbrott. Det bör noteras att byggnadsöverstyrelsens högsta chef var samme Hampus Dalström vars planer för Finlands Banks huvudkontor i ett tidigare skede hade ratats. Bohnstedt kämpade för sin sak och sände alla ritningar som behövdes för bygget från Gotha, men vägrade att åta sig den mödosamma resan till Helsingfors. För att övervaka arbetena på bygget anställde man arkitekten F.A. Sjöström, vars skarpa kritik mot Bohnstedts ritningar framgår av dokument som bevarats i bankens arkiv. Sjöström påpekar bl.a. att höjden i ett och samma rum kunde variera i olika ritningar.

Byggnaden uppfördes och utrustades huvudsakligen med ­finska krafter. Konstruktions­arbetena övervakades av ingenjör Ossian Bergbom och de tekniska anordningarna planerades och levererades av ingenjör Gustaf Emil Berggren. Bägge har för­modligen också inverkat på byggnadens takkonstruktioner och andra byggnadstekniska detaljer.

Huvudbyggnaden stod färdig 1883. De slutliga byggkostnaderna uppgick till cirka 1,1 miljoner mark.

Huvudbyggnadens senare skeden

Till en början tillkom främst för sedeltryckeriet en ny gårdsbyggnad som sedermera har rivits. Enligt planer från ­1898–1900 byggdes de små innergårdarna igen och på nedre plan anlades ett nytt säkerhetsvalv, ”safe”, enligt amerikansk modell. Genom att mellanbjälklagets brandsäkerhet förbättrades med betongkonstruktioner kunde rummen på övre våningen öppnas upp. Det centrala rummet för kundbetjäning täcktes med glastak. Bohnstedt hade redan i många andra av sina planer visat intresse för försök med glastak. De bevarade sektionsritningarna och kostnadsuppgifterna för olika byggnadsdelar tyder likväl på att glastaket, som på sin tid var så viktigt och karaktäriserande för Finlands Banks interiör, var en senare förändring ritad av Nyström.

© Finlands Bank

Arkitekt W.G. Palmqvist, som vid Nyströms död ärvde flera uppdrag av denne, ritade den följande betydande förändringen och tillbyggnaden på Finlands Banks huvudkontor. Ritningarna för dessa är från 1922. Palmqvists ­tillbyggda flyglar utgjorde ett rätt så harmoniskt komplement till Bohnstedts fasad. Flyglarna revs likväl vid den följande ombyggnaden. Också Armas Lindgren deltog i utformningen av inredningen på 1920-talet.

Bombningarna 1944 orsakade stora skador på huvudbyggnaden. Spår efter bombsplitter syns fort­farande i sockeln av Snellmansstatyn framför banken. Det karakteristiska glastaket förstördes också och ersattes med ett slutet tak.

Byggnaden renoverades och byggdes om samt fick en ny och betydligt större tillbyggnad på ­västra sidan i början av 1960-talet under ledning av arkitekt Harry W. Schreck. Finlands Banks huvudkontor omdanades till ett funktionellt stort ämbetshus. Den gamla sidan mot Snellmansgatan bevarade sitt tidigare utseende men interiören ändrades i stor utsträckning vid denna totalrenovering. Detta gällde också ytmaterialen, däribland de nya och anspråksfulla marmorgolven.

© Finlands Bank

En detaljerad restaurering av Bohnstedts byggnad är av naturliga skäl inte möjlig efter alla ändringar. Vid den senaste renoveringen som avslutades 2006 återställdes i huvudrummen i den gamla delen en del av den genomsynlighet och rymdkänsla som finns i Bohnstedts och Nyströms ritningar. Renoveringen planerades under ledning av arkitekt Matti Nurmela.

© Finlands Bank

Till och med efter alla ändringar är Ludwig Bohnstedts arkitektur påtaglig i Finlands Banks huvudkontor. Byggnadens huvudvolym och fasader mot entréplatsen vid Snellmansgatan är fortfarande härskande. Inuti byggnaden imponeras man fortfarande av den mäktiga entréhallen med dess för Bohnstedt karakteristiska disponering av väggytorna och i synnerhet den monumentala huvudtrappan. En del av rummen på övervåningen, m.a.o. huvudvåningen bär delvis fortfarande Bohnstedts och Nyströms signatur. I dekorationerna syns de facto på vissa ställen bokstäverna L B.