Arvo Siikamäki

Kvinna med hårknut

bronze

1982

kuva

HÅRKNUTENS SLÄNG

Arvo Siikamäkis (född 1943) tidiga produktion på 1960-talet inföll i uppsvinget av den s.k. samhällskonsten. Siikamäki följde inte enbart med strömmen utan hans skulpturer formade bilden av vad samhälleligt påverkande och aktivt deltagande konst kan vara.

Vietnamkriget ledde till internationella protester på bred front och stämningarna återspeglades också i Finland. Siikamäki lyfte fram krigets tröstlöshet bland annat genom att avbilda gasmasker. Konstnären fick en uppfattning om krigets realism närmast genom sin fars krigsberättelser. Den ideologiska kollisionen mellan fredstidens generation och dem som upplevt kriget satte sin prägel på kulturen, konsten och de politiska konstellationerna på 1960-talet.

Ångesten har präglat flera av Siikamäkis verk och verkserier också efter det ställningstagande skedet. De ansiktslösa figurerna insvepta i sina mantlar verkade ge den italienske skulptören Giacomo Manzus berömda verk med högtidsklädda kardinaler en annan inriktning. Siikamäkis skulpturer refererade emellertid inte till den kyrkliga prakten utan var en påminnelse om våldet i dagens värld. Bakom de tomma ansiktena och visirhjälmarna kan man delvis ana Henry Moores krigstida skulpturer och teckningar. Bortsett från några undantag har Siikamäki inte direkt utgått från det religiösa perspektivet utan snarare skildrat en världslig ångest, känslan av främlingskap och utanförskap.

Till sitt formspråk är Siikamäkis verk smidigt förenklade och deras yta genomskärs av kraftiga fåror. De är samtidigt både veck och sår. De sensuella kvinnofigurerna, som representerar den mjukare sidan av Siikamäkis konst, har rentav gett upphov till dispyter. Skulpturverket ”Fjättrad rörelse” (1980), som avbildar en hopkrupen kvinnokropp på knä, skulle resas utanför länsstyrelsen i Mellersta Finlands län i Jyväskylä, men saken sköts fram, eftersom president Kekkonen var på väg på besök och man inte ville visa Siikamäkis verk för rikets statsöverhuvud.

”Kvinna med hårknut” är ett typiskt prov på Siikamäkis byster. Den är en vacker, nästan anonym skulptur, där bystens tre grundformer flyter samman med sitt fundament . Skulpturen är således en avbild av en byst. Den åberopar på samma gång såväl en historisk, plastisk framställning som gestaltens essentiella drag. Hårknuten har en viktig uppgift med tanke på formen: den skapar rytmen och rörelsen i skulpturen. En liknande lösning återkommer i Siikamäkis verk som skildrar ett indianhuvud med hårtofs.

Dela konstverket