Erik Enroth

Lindansare

• 171 x 125 cm

1971

kuva

BOHEMISK FRIHET

Hänsynslöst och brutalt, sades det om Erik Enroths (1917–1975) efterkrigstida konst. Enroth målade emellertid inte några våldsamma motiv, utan han fann dem i det vardagliga arbetets värld. Han konstaterade att han inte använder modeller utan går omkring i fabriker, slakthus, skrotupplag och överallt där man möter livets sprakande färgprakt.

Allmänhetens förbryllade reaktion berodde huvudsakligen på den skenbart ohämmade stilen i Enroths målningar. Enroth utnyttjade fullskaligt kubismens och expressionismens ammunitionslager. Det gav upphov till burdusa och kantiga kompositioner som dominerades av häftiga rörelser och skrikande färger. Enroth torde ha målat de första målningarna i Finland som föreställde ishockey.

I jämförelse med Enroths övriga motiv kan ”Lindansare” betraktas som lättsamt, men själva verket är tack vare de skarpa ljusen och skuggorna samt den geometriska dispositionen fullt av oförbehållsam styrka. Dessutom betraktar en svartklädd skelettman lindansaren och ovan syns Guds öga. Det är sålunda fråga om en allegorisk skildring av livets dans.

I början av 1900-talet var cirkusen ett populärt motiv bland modernisterna, såsom Picasso, och uppbringade en romantisk parallell till konstnärslivet: bohemisk frihet, strävan efter skönhet, kreativitet och melankoli, penningsbrist och låg social ställning. Riskerna i akrobatens yrke var också verkliga.

Enroths fria arbetsförutsättningar garanterades dels genom hans äktenskap. Han gifte sig 1949 med Sara Hildén, en förmögen affärskvinna och konstsamlare från Tammerfors, och kunde länge arbeta utan att bekymra sig för sin utkomst. I Sara Hildéns konstmuseum finns den största enskilda samlingen av Enroths målningar. Efter skilsmässan processade konstnären med sin före detta hustru om s.k. umgängesrätt med konstverken. Processen ledde till en utvidgning av upphovsrätten, konstnärens möjlighet att under vissa villkor se sina verk i annans ägo.

Dela konstverket