Axel Gallén

Vy i februari

olja på duk • 53 x 65 cm

1905

kuva

MOT FÖRTRYCKET PÅ SKIDOR

Många har misstagit sig att tro att Axel Galléns (1865–1931 från 1907 Akseli Gallen-Kallela) målning ”Vy i februari” skulle vara någon form av ett mystiskt förebud om snöklädda soldater i det finska vinterkriget som rycker fram i gnistrande snö. Föreställningen har fått ytterligare lyft av en historia som berättar att konstnären såg motivet till målningen i en dröm.

Målningen hör visserligen till vändpunkterna i Finlands historia, men motivet hänför sig till den ryska kejsaren Nikolaj II:s februarimanifest 1899. Avsikten med manifestet var att knyta storfurstendömet Finland allt närmare under Rysslands lagstiftningsmakt och luckra upp den autonoma ställning som Alexander I beviljat Finland.

Finländarna reagerade omedelbart på föresatserna med manifestet. Helsingforsborna prydde minnesmärket efter ”befriaren” tsar Alexander II med blommor. Kvinnorna klädde sig i sorgdräkt och många affärer dekorerade sina fönster i begravningsanda. Studenter och nationsmedlemmar gav sig ut över hela landet för att samla underskrifter på en stor folkadress utformad av senator Leo Mechelin. Namninsamlingen gjordes på 11 dagar och i riket med 2,5 miljoner invånare erhölls 522 931 namn som motsatte sig Rysslands avsikter. I det glest befolkade landet med ett torftigt trafiknät tog sig namninsamlarna på många ställen fram på skidor.

Också Gallén reagerade snabbt. Han målade 1899 med tempera en rätt stor (53 x 65 cm) målning föreställande skidåkare i snödräkt. Sedermera donerade konstnären målningen till överbefälhavaren för den vita armén C. G. E. Mannerheim. Målningen ingår nuförtiden i Mannerheim-museets samlingar.
Gallén målade en ny version av motivet med snöklädda skidåkare i olja 1905. Årtalet kan vara av betydelse, eftersom februarimanifestet då upphävdes genom det s.k. novembermanifestet. Förryskningsåtgärderna återkallades och det gamla ståndssamhället upplöstes. Finland fick en riksdag och en allmän och lika rösträtt – den gällde också kvinnor.

Att skida var ett uråldrigt sätt att färdas och i slutet av 1800-talet blev det också en populär idrottsgren. De första skidtävlingarna i Finland ordnades 1879 i Tyrnävä och 1902 övergick man, inspirerade av norrmännen, från att åka skidor på plan mark till längdåkning i terräng. Men varifrån kom de vita snödräkterna? De användes inte i militärt bruk förrän under medborgarkriget. En skyddsdräkt i stil med en parkas- eller anorakdräkt hörde visserligen till den traditionella klädseln hos många folkslag. I Finland är den närmaste motsvarigheten säljägarnas vita jaktdräkt.

Kanske färgen på snödräkten var det avgörande i Galléns verk. Den fångade upp snödrivornas färg och uttryckte möjligen tanken om det rena och ädla uppdrag som skidåkarna i vita kläder drev fram. På ett fotografi från 1906 står Gallén på skidor i terrängen i Konginkangas och i hans utstyrsel finns inget annat vitt än skjortan som skymtar under ylletröjans krage. På en målning från 1909 där konstnären porträtterar sig själv och sin son (”Skidåkarna, Akseli och Jorma”) i full fart på skidor är båda likaså klädda i svart och konstnärens uppsyn påminner om ett djävulsgrin.

Dela konstverket